Sedan jag börjat arbeta på Opinsys har jag ofta reagerat på följande: ett av våra vanligaste argument för vår LTSP -Linux baserade lösning är, att kommuner som köper tjänsten av oss sparar stora pengar (upp till 70%) i skolornas IT -budget. Det är naturligt, vi är ett privat företag som säljer en tjänst till kommuner och städer, vars skolor ofta har bristande resurser på just detta område. En kommunal beslutsfattare med ekonomiskt ansvar förväntas intressera sig för sådant som hjälper henne eller honom att spara pengar. Vad är väl bättre, än att kunna visa att man löst skolornas behov av fungerande IT på ett kostnadseffektivt sätt?

På grund av min bakgrund (pedagogik och filosofi) har andra aspekter visat sig som lika viktiga. Jag vill här lägga fram några reflektioner av mera allmän -art kring spridningen av Linux i skolor.

Regeln är, att där vi lägger om skolornas datorer till tunna klienter som körs från servern blir maskinerna snabba. De startar snabbt och laddar program snabbt utan störande uppdateringar. När en arbetsstation är snabb betyder det färre avbrott i elevens koncentration. Att hålla fokuset hos eleverna i en klass som arbetar vid datorer är tillräckligt utmanande i sig. En annan sak som är värdefull är elevernas personliga användarprofiler. Jag ser med stor iver fram emot frukterna av det utvecklingsarbete som görs hos oss just nu. Individuella användarprofiler och hemmappar har ingått hela tiden, men nu jobbar vår utveckling på att införa sociala verktyg som en organisk del av elevens och lärarens arbetsmiljö. Vi har redan kunder vars google-domän diskuterar med vårt användarregister. Vi vill öppna upp nätets potential för skolsamhället.

Pedagogik är mycket mer än överförande av information. I mötet mellan informationsteknologi och skolan blir detta lätt bortglömt. Pedagogikens centrala uppgift, att förbereda barn för egna insikter och att engagera dem kring sådant som är värdefullt, sköts bäst av en levande människa. Det är en sådan process som IT i skolan skall stöda. Att planera IT -användningen i skolan så att lärarens möjlighet att leda eleven till insikt om t.ex den egna förmågan att hitta svar, samarbeta med andra, dela med sig av sin kunskap är utmaningen. Linux -utvecklingen världen över är ett konkret exempel på ett sådant arbete. Mitt samhälls-filosofiska argument för Linux i skolan är: Den allmänna skolans syfte och principer står nära det öppna källkodsarbetet. Skolans kunskap är till för alla, liksom Linux är det.

I Finland använder ca 30.000 elever och lärare för tillfället den LTSP -Linux (med Ubuntu) lösning som Opinsys erbjuder som en tjänst. Varje gång en skola, kommun eller stad överväger en övergång till Linux handlar det inte endast om pengar och tekniska detaljer.

Kim Wikström